nikeii

Må ju säga att jag varit med om 2 instressanta dagar nu. Igår efter lunch ( mådde förvånansvärt bra efter 1,5 vinflaska och x antal cider från lördagen) så åkte jag upp till Österfanbyn i Bredbyn för att möta upp Ludde. Har nämligen blivit inbjuden ( iår igen) att få följa med deras jaktlag! Riktigt spännande! Förra året blev en kort visit utan större händelser. Men igår och idag har det fällts djur, gått halvt vilse, varit med på rensning och slakt, bott i fäbodar mitt ute i skogen och fått vara med på jaktmiddag.

 

"vår" stuga bland föbodarna, dvs Ludde och hans brors:)

 

Jag trivs så bra i skog och mark! Älskar lugnet och tystnaden, skulle lätt kunnat stanna där några dagar till. Ingen elektrisitet och bítvis ingen täckning på telefonen heller. Skönt. Och den totala tystnaden tillsammans med den vackra gröngula skogen.

 

Fina Rapp fick vila inför kvällens tur

 

Planering inför kvällens skift, Ludde kollar vilka djur som synts till vid morgonjakten. Statistik på allt:)

 

Taggade!

 

 

Det var spännande att bo i fäbodarna också, kändes som man tog sig tillbaka några årtionden baks i tiden. Allt var så simpelt. Vi eldade för att hålla värmen om nätterna, maten hade i en kallskrubb, vi tände ljus om kvällarna. Sen var det samling för jakt 2 ggr om dagen, där man fick välja vilka pass som jägarna skulle vara i. Jag hade så mkt kläder med mig men ändå inte tillräckligt. Så Ludde lånade ut jaktbyxor och en fliströja. Det blir varmt så fort man är ute och går i skogen men så fort man suttit i älgtornet ett tag så är man kall. Ludde har varit med ett tag så han hade ju tänkt på allt. Allt i fikaväg, kartor, kompass, kniv, sittunderlag och flera tändare osv. Jag hade väl med mig 2 mackor:P

 

 

Glad jägarn!

I skogen måste varje person ha en orange detalj på sig så att dom andra jägarna kan se en.

 

 

När vi första kvällen hör Nixons skall alldeles i närheten av där vi sitter så kan jag inte sitta still. Oooh nu händer det något. Tystand och sen hör vi det igen. Han har fått upp ett spår. Just i närheten av där vi sitter, Roger hade och hunden hade nyss passerat vårat pass. Sen kommer det, en tydlig smäll från ett gevär. Hjärtat bultar fortare. Tystnad ett tag till och ett skott till.  På comradion hör vi hur Roger skjutit en ko och att Nixon inte stannat kvar utan i full kareta satt av vidare in i skogen. Förmodligen en oxe.

 

Vi lämnar vårt torn!

 

Eftersom sjutningen var minuter innan en timme innan solnedgång ( jakten upphör en timme innan solen går ned) så packar Ludde och jag ihop och börjar vandra genom hygget och in mot tätskogen. Vi gick och gick genom sly och mörk skog. Fram med kompassen emellanåt. Vi hör hur Roger kallar på Nixon så vi försöker orientera oss efter det. Efter att vandrat i säkert en halvtimme så har det börja bli ännu mörkare och vi vet inte vart vi är. Liten klump i magen fick jag. Men vi hade ju ändå varnadra och massa mat:) Vi hittar en surmyra och vandrar genom den och snart så ser vi en eld i skogen. Vi har hittat Roger! Hjärtat bultar fortare. Jag har aldrig vart på jakt såhär förut. Sen ser vi älgen. Processen efter att man fällt ett djur är ju inte så glamoröst. Jag stod på nån meters avstånd och bara gapa. Halvt avsmak och illamående samtidigt som jag inte kunde slita blicken från vad Roger gjorde. Allt gick så fort, hur klåen kan man veta vad allt är och vad som ska bort och vart man ska skära? Nu har det börjat skymma ordentligt och vi är ute mitt ute i ingenstans. Långt ifrån skogsvägarna också. Ludde sa att det var typiskt att Roger jämt ska skjuta på ställen långtåt helvete. Nu måste resten av jaktlaget få hit älgtracken också så vi kan dra ned den till vägen och ta den till byn för att flå den! Hur skulle jag klara av att se det?

Skymning

Det som ändå kändes äckligt kändes ändå naturligt på nåt sätt. Hur tror folk att dom får mat på tallrikarna? Vart kommer allt kött ifrån? Jag började tänka på förr i tin, då jakt och skördor var det man fick mat från. Då det inte fanns affärer och liknande. Man är van att fara på Ica och handla i köttdisken, potatis, pasta, grönsaker och fisken i frysen. Men det har ju kommit dit på nåt sätt också och nu får man vara med från första början.

Jag sätter mig vid elden och nu har även fler jägare hittat till platsen också. Man hör grattisrop från höger till vänster. Jaha, det hade jag missat att man skulle göra. Men Roger tog nog inte illa upp, jag är ju nybörjare;)

 

Älgtracken var på plats också, en form av motordrivet fordon, såg ut som en vagn på en skotermatta med en strålkastare i fronten. Männen hakar fast älgen i en vajer och drar upp den på vagnen. Sen börjar det intressanta, att ta sig ned till vägen igen, i bäcksvart mörker. Älgrtracken kör man inte heller, utan man den är som en gågräsklippare, fast man styr den inte utan man går framför den. Aja svårt att förklara. En av gubbarna sa att dom hade enats om att jag skulle "köra" ned den. Mitt svar blev rätt enkelt, "ni vill väl äta middag ikväll också och inte vandra i skog och mark till soluppgång" Så nej jag gick brennave:) Väldigt intressant att ta sig tillbaka, då man måste välja väg efter tracken och inte tvärt om. Även om vi visste någorlunda vart vi skulle så kunde man inte alla gånger då dit. Eftersom vi hade en älg på släp bakom och man kunden inte dra fram den vartsomhelst. När klockan var närmare halv 22  så hade vi tagit oss ned till några bilar vid ett hygge. Sådär 2,5 h efter att Roger skjutit. Eftersom våran bil stod en bit längre bort fick vi skjuts dit för att sen ta oss till slakthuset. Fruktasnvärt trött och för att inte tala om hungrig. Middagen som serveras vid 21 var nu framskjuten till närmare 22.30 i bästa fall. Eftersom det skulle ta ett tag att göra iordning älgen också. Vi kom ned nästan sist till byn ( inte fäbodarna då utan byn som i Österfanbyn) är var jägarna i full fart att "fixa" älgen så att säga. Det var blod överallt, knivar och köttkrokar! Aaah! Nu kommer jag få mardrömmar ikväll. Jag stod på flera replängdsavstån och tittade. Men till slut vågade även jag mig fram. Efter att dom flått den skulle den brännas:O Men det var inte så hemskt som det lät, en gasolbrännare över köttet för att döda bakterierna. Jag ska inte gå in på mer detaljer men till slut var vi klara för att åka upp till bodarna igen och middag! Vilken kväll!!! På vägen tillbaka till fäbodarna somnade jag bitvis. I stugan togs det fram sprit och drickbart, jag hade några breezer med mig så dom fick följa med till jaktstugan. Middagen bestod av älgkött ( suprised??) pärern från byn, sylt och sallad, till efterrätt blev det en jävligt god blåbärsbakelse. Sen sen, så satt jag och halvsov i stolen. Så vare bara att gå till stugan för att sova, vi hade ju ett pass till på morgonen. Men jaktledaren föreslog att vi skulle skjuta fram den, istället för samling 05.30 så blev det 07.00. Inte mig emot. På vägen tillbaka till stugan så dör Luddes lampa ( ett extraljus NBB, lös som fan) det blev kölsvart. Men det var rakt mysigt att vandra längs tomterna och inte si na. Underbart att vara så långt borta från gatulysen, bilar och hus. Nu vare bara att krypa ned i sängen, somnade nog i samma sekund som huvudet slog kudden.