Har varit på övervägande bra humör idag, helgens bravader håller sinnet i form än:) Partymusiken dånar fortfarande ur högtalarna, Titanium och Suavemente:) Tycker verkligen om texten i Sias och Guettas låt.
I'm bulletproof nothing to lose
fire away, fire away
ricochet, you take your aim fire away,
fire away you shoot me down,
but I won't fall
I am titanium
you shoot me down, but I won't fall
I am titanium
Skulle väl inte inte beskriva mig som titanium direkt. Är för bräcklig och känslig för det. Men när jag hör henne sjunga refrängen strålar det en känsla genom hela kroppen och jag känner mig stark. För några sekunder känns det som att jag kan klara vad som helst. En härlig känsla. Mot för den vanliga deprimerade jag som bara driver runt. Orkeslös, oengagerad och allmänt låg. Men det är svårt att vara eller känna nåt annat när man det är den känslan som är starkast just nu. Får se det som att det är en period som är nu, ger ingenting att inte bearbeta det. Får tillåta mig att vara på det här humöret. The best is yet to come. Men tills dess...Titanium!
