nikeii

Vaknade imorse och tankarna snurrade runt. "skönt att det är fredag" tog mig bara nån sekund innan jag insåg att det inte alls var fredag inte ens i närheten. Fuck. Har verkligen nu kört ned mig nån form av höstdeprission kombinerad med ett allmänt missnöje över mitt liv. Nån middleage crises? Känns som jag skulle vilja få nån tytändning i mitt liv. Funderar på om jag ska börja dansa, gå en nybörjarkurs i bugg. Eller börja i nån språkkurs...älskar engelska och spanska. Det bästa på jobbet är när jag får en utländsk kund. Helst engelsmän och americans:) En och annan australiensare hade jag ju inte tackat nej till heller:P Men dom har som få ärenden här uppe i lilla Övik:P Eller resa iväg. Till ljuset och värmen.

Nej jag behöver förändring, nånting positivt. Som det sett ut de senaste veckorna har jag bara jobbat. Knappt träffat folk, dålig på att smsa, dålig på att svara i telefonen, dålig på att ringa. Äter, sover och jobbar. Hele tin. Efter jobbet är det soffläge. Traigskt. Kroppen är trött och orkeslös. Måste se till att masa mig iväg till gymmet. Där har en stor anledning till varför humöret är så lågt. Sen min lilla inställning till kärlek är väl också rätt energikrävande. Går fortfarande i mina humbugbanor. Och har väl inte riktigt blivit bevisad motsatsen heller. Gosh vad jag har svårt att lita på folk och att ens börja tycka om nån. Jo jag vet chansar man inte har man inget att vinna. I min värld tror jag att nån ska bedra mig. Egna upplevelse, andras, rykten... Damn. Önskat att man varit en believer.  Inte nu, inte idag iaf. Idag är jag tjuren Ferdinand och sitter vid min korkek. Ensam.



Sometimes love's better of dead Mötley Crüe - You're all I need