Handboll & pepparkakor

Ligger ni i soffan och tittar på handbollen. Har ätit så mkt pepparkakor, hade hoppats på att min burk skulle vara slut snart. Men jag har en tendens att fylla på den så fort den börja sina. Jag måste styra upp ett pepperkaksbak till igen med farmor. Hon lät rätt på faktiskt:) Men då blir det inga hjärtan, utan runda cirklar. Farmor är väldig bestämd om att pepparkaksrhjärtan har vi bara till jul. Jag ska ta tillfället i akt att skriva ned receptet tillfullo också. Då hennes recept inte stämmer överens med verkligheten ( hon lägger till ingredienser och ändrar på det som står) och det är så fint kursivt skriver att det rakt är oläsligt emellanåt.


Känner att jag skulle behöva gå till affären, men jag är så lat så tänker inte gå och handla. Speciellt inte då jag måste kånka kassarna hem hit. Min arm tycker nog inte det är nån bra ide heller. Lika bra att lyssna på armen;)
Vet inte om jag skrivit nåt om det, men jag ska ju in på operation igen. När vet jag inte, då jag inte riktigt lyssnade då läkaren klämde och kände och tryckte på armen. Röntgade mig ju också. Jag ska cuttas upp igen och vi ska ta bort lite skruvar och trådar.

Till att börja med ska vi ta bort det som är längst ned i bild, de som ser ut som ett basebollträ lr som nån kackerlacka. Det är gör väldigt ont när man gnider den delen bort bord, golv lr dylikt. De andra delarna...ja det är ju som sagt massa skrot och titan i min arm nu. Vi skulle fundera hur vi ska göra med resten. Det är betydligt svårare och jobbigare ingrepp att ta bort det.

Jag börja redan bli nojig över operationen. Jag ville inte alls veta nu när det kommer bli av. Då har jag ju all tid i världen att gå runt och vara orolig. Förra operationen var ju inte direkt så mkt att fundera över, allt kom ju så plötsligt och man visste att man inte hade mkt till val. Sen gjorde de ju förbannat ont att gå runt med en bruden arm också.

Läkaren jag hade nu förundrades över hur tusan jag lyckats bryta min arm så illa som jag gjort. Han hade inte sett liknande fraktur förut. Vilket inte var en bra nyhet. Mitt brott var riktigt fult och riktigt svårt brutet. Yeaj way to go Anna. Jag kommer aldrig bli riktigt återställd heller, invalido, som man säger. Blir rakt ledsen då jag tänkerpå det:(  

 


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0