nikeii

Snacka om det varit en jobbig kväll, åkte och hälsade på I.L och K idag. Trodde jag skulle bli där nån timme högst. Kom efter sex och for därifrån strax innan halv 12. Vi hade en hel del att prata om med tanke på vad som hänt. Blir lika ledsen och förbannad varje gång. Mest ledsen.  Jag tänker inte gå in på detaljer, folk vet redan vad jag pratar om, det går ju rykten och snackas väl över hela stan som det är. Vilket gör mig förvånad då allt är så konfidentiellt. Så många olika versioner och varianter man hört på allt. Har slutat lyssna på det flesta nu, mår så dåligt psykiskt. Men ändå är det svårt att sålla bort det man hör. Suger åt sig det som en tvättsvamp. Kändes så bra att få ventilera med er ikväll, dela tårar, tankar och känslor.  Jag vet ju knappt hälften, det gör ju inte ni heller tyvärr,  har frågor i hundraltal känns det som. Inga man får svar på. Inte som det ser ut nu iaf. Frustrerande.

 Jag hade redan tårar när jag stod i er trappuppgång, visste att det skulle bli ett känslosamt besök. Men jag vill ändå visa mitt stöd. Ni betyder grymt mkt för mig ska ni veta, ni har alltid varit som en extra mamma och pappa för mig. Vet att ni lider mkt över allt det här och det är ni inte ensam om. Vi hoppas alla på det bästa, men jag har börjat inse att det är dags att sluta i "det-kommer-fixa-sig" världen och komma tillbaks till verkligheten. För som man bäddar får man ligga. Vägrar acceptera det nu och säkert ännu mer sen också. Nu är man fortfarande i nå Död-mans-land, inte riktigt insatt på vad som hänt och vad som komma skall.  Men det är väl som dom säger, hoppet är det sista som överger en. Jag hoppas varje dag. Önska det kunde vara en hemsk mardröm och man bara kunde få vakna upp och att allt är bra. Vet att du också gör det, varje jävla natt.


Tänker på dig och din familj varje dag <3



Seize the day or die regretting the time you lost