nikeii

Nu är man hemma igen efter en jävla guldhelg i Sthlm. Insane! Sonispehere Festivalen vart helt grym, sjukt vilka band som var där! Snacka om att man fått befinna sig på en leråker tillsammans med tidernas största rocklegender! Maiden, Mötley, Alice, Iggy mfl. Störst och mäktigast var ändå Maiden, Mötley i all ära, men Bruce och Maiden! Känns härligt att lägga till dem på sin artistlista av band man sett.  Synd bara att man inte är så inbitet Maidenfan så jag kunde inte riktigt sjunga med så mkt i låtarna. Inte som med Mötley, så jävligt härlig låtlista dom hade, bara gamla guldlåtar! Adrenaline visste inga gränser när dom starta med Kickstart my heart. Lycka.



Måste ju tacka Eriksson kusin också som fixat biljetterna, 5 st. Utan han hade man ju suttit hemma på Europe;) Haha no offence;) Lätt att säga så nu i efterhand när man fick tag i en biljett till Sonispehere;) Synd bara att inte hela ganget hänga med ned, ni vet vilka ni är. Vi skulle skaffat biljetter när de släpptes.


Laddar inför en crazy fucking night


Are you ready for some rockn roll?!

hehe 



Jonas irrade bort sig när vi skulle byta tunnelbana, vi hoppade på tåget mot Universitet. Jonas kvar på perrongen. Hehe. Så vi hoppade av vid Gamla Stan för att invänta han. 


Var inte direkt svårt att hitta dit vi skulle....folk överallt.



Då vädret inte riktigt var med oss, lr stundvis vare det. Så inköptes en regnponho! "you look like a blueberry!!"




Linnea var inte nöjd då vi stånden bara sålde mellanöl...dock hittade vi de starkare grejerna längre in!



People i början på dagen


Blueberrys everywhere

:)


Regnet öste ned under Iggy. Men vad gjorde det, fansen stod på plats ändå.




 Som sagt Sonisphere var grymt ( och grymt lerigt) Vadade i lerpölar när kvällen var slut. 47 300 pers på en åker och sen lite regn på det...ja det kunde ju bli annat än en leräng. Undra hur många som föll i det havet då? Såg ju folk som hade lerkrig, och nej det var inga lättklädda damer som hade mudrestling. Tyvärr. Mina nya converse var inte så nöjda men wtf. Gick och höll Huuhka i ett järngrepp så fort vi skulle korsa dessa lersamlingar. Skorna såg ju som satan och byxerna också, leran sprätte upp till knäna. Ibland kändes det som skorna skulle sjunka ned och stanna kvar på botten. Men efter ett tag lärde man sig att gilla det också. Skorna är ett minne blott. Sonisphere awesome!! Skorna har för övritgt nu gått igenom en rejäl tvätt och är i skotorken as we speak:P



Conversen i början på festivalen



Halvvägs in i lervällingen




Mot slutet. Tack och lov att vi stod på golvet under konserterna. Stackarna som stod på åkern. Tog ingen bild när vi korsade lerhaven...lr på dom som brottades. Galet!!!



Åkte helt och hållet ned för att Mötley var där. Lär ju vara sista gången man ser detta band. Mick Marsh kommer väl trilla av pinnen snart, Vince röst sviker han stundvis och han är inte blond och läcker längre, Nikki är och förblir en legend oavsett, Tommy Lee är också en gudagåva till såväl rockers som kvinnor. Tänk om man när dom var som störst under 80-talet! 87 när Girls girls girls albumet släpptes. Det var väl ett av Nikkis värsta heroinår dessutom. Heroin Diaries utspelar sig under 87. Men men då var man ju 3 år och kunde väl knappt prata. Hehe:)Det var så jävla värt att se dem igår igen iaf:D! Såg dom ju 07 i Globen.



Efter Iggy så var vägra jag gå nån annastans, Alice spelade på den andra scenen. Jag jagade reda på en plats vid kravallstängslet vid den scen Mötley skulle ha och vägra flytta på mig. Och som Huuhka sa "Detta är kanske det bästa du gjort...nånsin" Haha. Min rygg och arm var helnöjd att stå vid staketet. Så man kunde vila sig. Vi stod väl där och stampa i x antal minuter. 1,5- 2h vare nog iaf.



I väntan på våra favorites, Mötley Crüe!






Nikki, Tommy, Vince och Mick.Inte unga män längre, lr ungtuppa för den delen. Tänk om man varit around på den tiden, joinat groupiesarna;)  Min bild av Mötley har de fortfarande stort buskigt tuperat hår, unga - fräsha,  svartmakeup , rouge, röda läppar,  glamrockare med tighta skinkläder på deras skinny kroppar och ofta halvnakna. Hehe but those where the days!




Kickstart my heart!!


AWESOME!!









Hyffast nöjd vi var att vi hade plast där framme! Kik folke!!!





Nikki Sixx











Adrenalinet kickade, hjärtat slog tusenslag när Nikki klev ut på scenen igår. Finally! ALL IN THE NAME OF ROCK´N ROLL! ALL IN THE NAME OF ROCK!!



Happy happy happy blueberrys!

Mick, Nikki och Vince .

Som sagt, packat med folk!!

Legendary <33

Men dåligt häftig kille då...(man kanske)



Haha:D Eriksson slet av sig sin poncho i samma stud som Tommy drog igång på trummern i första låten. Därefter hedde han sönder Huuhkas också. Jag däremot sparade min...man vet ju aldrig vet vädret:P Vi hade så flyt, när Mötley går på scenen slutar det regna. Vädergudarna hörde våra böner buagrn!

Tack och lov att vi hade så bra platser, jag hade nog inte klarat av att stå längre fram. Panikkänslan som var på förra Mötleykonserten, man kvävdes ju rakt. Så skönt att ha staketet att luta sig mot. Bra gjort Anna!


Mötley tackar för sig, blev inget extranummer. Synd. Kaxiga och lite nochalanta rockveteraner, men fortfarande legender. Hade ju inte skadat med lite fler låtar, 1h kändes på tok för kort. Man ville ju ha meeeer:D<33 Home Sweet Home, Too young to fall in love, You´re all I need hade inte skadat.

Vidare mot Maiden


Lerigt...jag skulle tagit kort på sjön av gegga som var framför Mötleyscenen. Helt sjukt. Grabbarna bara vada igenom...jag stod kvar i några väldigt långa sekunder. Insåg till slut att det var meningslöst. Ledsen älskade converse. Det blir bada lera.

Tur man var så fräsh och snygg efter en hellskur regn och rockande på Mötley. Hade med mig pilotbrillsen att gömma mig bakom när vi åkte hem sen:)


I väntan på Maiden









Älskar denna bild!!! Så sjukt grym snygg och den sammafatta festivalen så fruktansvärt bra! Maiden och fear om the dark!!!

Iron Maiden var grymma!












Gamle Jack följde med in i pluntan!



Eddie kom in på scenen:D

Haha liten killen:)



Bruce, måste ju tacka för ett magnificent performance!!

När Maiden slutat stod vi kvar med folket runt oss strömmade mot lervällingen och utgången. Vi ställde oss på huk, andades in kvällslufen och bara njöt att vi fått uppleva denna fantastiska kväll. Regnetovädret som verkligen tog musten ur en när man kom, den känslan var sen länge borta. Mötley och Maiden var helt regnfritt. Såklart, inga tårar från himlen när dessa rockband spelar. Vi är alla eniga om att det vart en grym jävla kväll. Vi tittar mot himlen och ser hur den lyser upp av starkt ljussken, hela området sken upp. Åskan mullrar långt bort. Jag håller hårt i min blåa regnponcho som jag hade hängt över väskan under Maiden. Var sekunden ifrån att släppa den, men nåt inom mig sa att jag skulle ha kvar den. Mkt riktigt det dröjde inte länge från det att Bruce och gänget lämnat scenen som himlen öppnade sitt gap igen och släppte ned syndafloden. Har aldrig varit med och en värre regnskur. Grabbarna blir genomsura på nån sekunde. De blänger på mig med elak blick och frågar vart jag fick min poncho ifrån. "jag slängde aldrig min" svarar jag glatt. Så enormt jävla nöjd jag var över denna plastsäck kan jag säga. Hade inte ens sålt den för en tusing! Ut på leråkern igen, känner den varma sörjan tränga igenom tygskorna. Med ett brett leende på läpparna lämnar jag Stora skuggan och beger mig tillsammans med grabbarna mot tunnelbanan. Sån grymt lyckad kväll. Kan inte denna känsla stanna i mig ett bra tag till.


Promenaden tillbaka till tunnelbanan kändes som en evig walk, vi gick och gick och gick, såsom många andra tusentals människor. 47 500 som ska lämna området och ta sig hem. Det tog ju sin lilla tid. Men på vägen dit fick vi se ett mäktigt skådespel av blixtrar och åska. Läste i tidningen att 2500 blixtrar blixtrat över Sthlm under en timme. Mäktigt kan jag säga! Vädret kunde inte förstöra fansens humör, när vi närmade oss tunnelbanan så går folket igång och sjunger "Always look on the bright side of life" Samma låt som hade spelats ur högtalarna efter att Maiden gått av scenen. Kunde inte låta bli att le och sjunga med. Vi går in i en overfloaded tunnelbana, det verkligen strömmade vattenmassor där inne. Regnade in, folk såg ut som blöta hundar, väl på tåget så är det en man som tar av sina stövlar och häller ut ännu en flod vatten. Galet. Min hunger har nu verkligen nåt sin topp. Vi som bara ätit frukost, klockan var närmare midnatt. Färden hem verkade ta en evighet. Men tillslut så står vi utanför Erikssons dörr. Genomsura, grabbarna alltså;) Var bara att klä av sig, i trappuppgången, ville inte ha med nå lerträsk in. Sen in i duchen med alla kläder, skor och oss själva.




En trevlig liten hög


Martin sköljer upp alla skor. Var ju sisådär kul när man skulle resa hem idag. Blev högklackat all the way!




En lycklig, helnöjd Anna, även fast det inte syns på bilden;) Bartömning på gång, hårdrock på playlisten och en Eriksson som däckar på golvet för tredje gången. Ännu en lyckad kväll!

Undra om ni ens orkat läsa igenom detta inlägg? Fatta hur länge jag skrivit på den, började vid 18 tiden, med vissa uppehåll i form av telefonsamtal och kladdkakemuffinsätande. Hoppar ni läst allt iaf:) Nu ska jag kolla igenom bilderna från senaste sessionen med Fredrik som jag fick alladeles innan jag åkte:) Sen blire sova och jobb imorn! Kan kanske bli ett inlägg till här ikväll:) Publicera detta och sen kanske kontrolläsa igenom det:) Vi får se:)